Sessorna har just blivit serverade sin frukostbuffé (mandarinklyftor, en macka, leverpastej (inte på mackan, bredvid ska den vara), och lite annat smått och gott). Men det är nåt som inte stämmer. Med gäll och bestämd stämma sträcker de sig mot köksbänken och ropar "bembe, bembe, BEMBE!" De ömma föräldrarna har svårt att tolka (språket hos dessa 18-månaders är ej helt utvecklat ännu), men snart går en snilleblixt upp: BULLE! Mammans omsorgsfullt bakade saffransbullar som hon ämnar bjuda sina musikkårskamrater på i kväll (så fick jag det sagt) ligger i påsar på köksbänken och lockar!
Jag kan då rakt inte förstå var denna fäbless för sötsaker kommit ifrån...
torsdag 18 december 2008
scener från ett frukostbord
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Haha. Hemma hos oss ropas det "kaka" eller "koka" så fort pepparkakspaketet kan skymtas.
SvaraRaderaFick de smaka bulle? Om inte, nöjde de sig med frukosten?
att vara mamma: de fick faktiskt lite bulle...
SvaraRaderaJust nu är jag faktiskt lite bembesugen. Vem ska jag ropa på tro?
SvaraRaderaSolbebisen säger: BUUUUULLE fast han knappt vet vad det är men åt banan säger han: BAAAABOOO. Såå kul!
SvaraRaderatina: hmm, om du ropar tillräckligt starkt kanske det uppenbarar sig en bembe?
SvaraRaderaissevisse: de är ju för söta med sina små ord!