Det känns som vi har hållt på med inskolningen superlänge nu. Fast det har vi ju inte, och jag har hela tiden varit inställd på att låta det ta den tid det tar. Men ändå, det är lite frustrerande. Signe gråter fortfarande när jag går, men sen verkar de ha det bra. De äter bra och i morgon ska de kanske prova att sova middagsluren hos dagmamma-My. I det stora hela så går det ungefär som jag förväntat mig. Fast jag önskar att det vore klart nu så jag fick jobba. Jag längtar faktiskt till mitt jobb. Det här är liksom varken mammaledighet eller jobb, bara nån sorts småobehaglig mellantid. Oh well.
måndag 19 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kämpa på med inskolningen, det ger sig. Det verkar som alla barn har sin "gråtperiod" vid lämning nån gång. Antingen under inskolningen eller så kommer det senare. Nån slags fas där de lär sig det där med att mötas och skiljas tror jag.
SvaraRaderaHur som helst så är du ännu en gång nominerad, men denna gång av TvillingTur. Du har dock fått lite speciella regler denna gång.
-tobias.
Hur länge har ni kört nu? För oss är det dags att lämna bara 45 mi. i morgon och pappa går hem under tiden. Jag tror att han kommer bli hysteriskt ledsen men mannen tror att han inte kommer reagera. Ens ak är säker: Förr eller senare blir dina sessor klara och Isak kommer bli ledsen :-) Ha det gott.
SvaraRaderaTvillingTur: tack för peppnig och fin nominering!
SvaraRaderaissevisse: snart två veckor, vi räknar med att vara färdiga denna vecka! Hoppas det går bra för er!