Tack för all fin respons angående mag-inlägget nedan. Magen är absolut den kroppsdel som jag har mest komplex över och tänker mest på. Det där dallret alltså. Jag försöker gömma det med kläder, träna bort det, dra in det, osv, osv. Jag vet att det är rätt normalt att se ut så här, men ändå kan jag känna mig helt totalt värdelös vissa dagar, som om jag vore en sämre människa för att jag har mag-daller. Så det var rätt läskigt att visa upp det så där. Men vet ni: nu känns det bättre! Jag kommer aldrig lära mig att älska det där dallret, men kanske acceptera det. Dock kommer nog min kamp om att få bort det fortsätta livet ut. Men, jag tänker att det leder till att jag faktiskt tränar och därför blir mer hälsosam, så helt fel är den kampen väl inte?
Jaja, lite funderingar bara.
tisdag 17 januari 2012
fina ni!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Frida, du är skitsnygg ju, sluta komplexa! Sträva efter att bli snyggare (i ditt fall ÄNNU snyggare) är okej, ha ångest över att man inte är perfekt är INTE okej.
SvaraRaderaOkej?
Akan-Kakan: jag vet, och det är det jag försöker förmedla här. och visa att ingen (speciellt inte jag) är perfekt.
SvaraRaderaOch alla har "sina" hang-ups! Som man bra dagar "står ut" och tänker fan, jag duger... och mindre bra dagar tänker mer mörka tankar. Magen brukar man ju ändå klappa om för där har man ju många kvinnor ändå haft förmånen att få bära ett el. flera barn i. Ändå kan man bli så trött på den. Med stigande ålder har jag upptäckt nya hang-ups; armarna! Va fan har jag tänkt (f'låt språket) - jag som alltid haft skapliga armar... och så neggar jag mig själv. Till vilken nytta? Jag är frisk. Jag duger baske mig. MEN det är bra att det triggar en till lite träning, absolut. För det kommer ju så mkt positivt med det. Glada endorfiner! Och till sist, vi brudar (ja, killarna med) ser ju alla olika ut, olika smashing alltså!! :D
SvaraRaderaLibby: jo, alla dras väl med sina komplex. Tur att vi kan få glada endorfiner av vår träning i alla fall!
SvaraRaderaJag tycker att din mage är jättesnygg! Men tack för att du tog upp detta ämne. Idag hade jag klätt mig i min nya klänning, som jag känner mig jättefin i, och en (mkt kroppsfixerad) kollega till mig frågar om jag ska ha barn...det ska jag inte, och är inte heller överviktig. Först blev jag ledsen, men bestämde mig sen för att fortsätta känna mig lika fin som innan hennes kommentar och inte låta den påverka min självbild.
SvaraRaderaJag gillar din mage!
SvaraRaderaMin mage har också daller. Och jag gör ju som du, försöker att träna på det, på alla dess möjliga sätt. Men dallret är kvar. Jag får nog lära att leva med det, trots frenetiskt tränande. Men jag tränar, och det är jag nöjd med. :-)
Lisa: hu, vilken dum kollega. Skönt att du kan se förbi henne!
SvaraRaderamia: tack! låt oss fortsätta träna OCH älska oss själva.