Fytusan så mörkrädd jag är! Ett experiment tvingade mig till bortre utlokalisationen av jobbet nu på sena kvällen och där är det fasen riktigt läbbigt. Långa mörka korridorer med för få lampknappar och för snabb automatisk släckning. Lägg till vinande ventilation och massa vinklar och vrår så får ni en rejält rädd Frida. Nu ska jag krypa ner i sängen bredvid maken.
tisdag 2 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men usch!! Jag skulle ocksa garanterat vara radd!! Vanjer du dig inte?
SvaraRaderaKram
Linda
Linda: på dagarna är det inte lika läskigt, och som tur är jobbar jag oftast på dagtid!
SvaraRaderaNäe fy, stackare! Om du måste gå där igen i mörkret föreslår jag att du ringer ngn och pratar under tiden.. Kram!
SvaraRaderaOmentjej: fast det är till råga på köpet dålig mobilteckning där inne :(
SvaraRadera