måndag 11 april 2011

nån där uppe är sugna på oss

Först ringde de på hemtelefonen. Sen på makens mobil. Jehovas vittnen, de ville diskutera bibeln. Jag sa att jag redan läst och bestämt mig för tack, men nej tack.

Men jag kanske skulle pratat lite mer, kanske hade de nåt finfint erbjudande i stil med mobiltelefonioperatörernas? Typ "Aftonbön 0kr, alla kvällar"?

7 kommentarer:

  1. Hoho! Hos oss ringer de på dörren, två ggr den senaste månaden. Jag blir lika stressad varje gång. Men jag kan peka vägen hem till dig nästa gång! ;-)

    SvaraRadera
  2. Men oj, har de börjat ringa upp nu? Jag trodde att grejen var att de liksom Jesu lärjungar skulle gå ut två och två? Du kanske kan fråga nästa gång om de är två närvarande i telefonen? Det kan ju alltid lägga fokus på något annat... Jag brukar för övrigt drämma till med att jag är svenskkyrklig och gärna ber med dem. Då går de.;)

    SvaraRadera
  3. Hellre dom än mormonerna iallafall - dom är mycket mer aggressiva. Vi har nåt gäng här som heter typ Jesu Kristi nånting och alla dagars heliga.

    Dom bara på busshållplatsen: Har du mött Jesus, va? VA?

    Jag bara: nä, har du?

    SvaraRadera
  4. tina: åh nej, gör inte det!!

    k: jag sa som det var, att jag gått bibelskola, tänkt igenom det hela och redan bestämt mig.

    sara: jobbiga typer!

    SvaraRadera
  5. är de för lata för att knacka dörr nuförtiden..?

    SvaraRadera
  6. Va!? Ringer de i telefonen!? Vill du ha något att prata om så kan du ju fråga dem om problematiken i att de tror att bara 144.000 personer får komma till himlen, men att de har 5,2 miljoner anhängare. Eller alternativt, om de även kör ut hämtpizza när de ändå ringer. Om mat ingår kan man ju alltid snacka ;-)

    SvaraRadera
  7. fru a: tydligen!

    JO: pizza, ja det vore nåt!

    SvaraRadera