fredag 12 november 2010

dag 03 – Mina föräldrar

Både min mamma och pappa är från Gotland, så trots att jag är född och uppväxt i Gurkstan känner jag mig lite grann som en gotlänning. Mina föräldrar blev ett par i gymnasiet, och hänger fortfarande ihop. Jag har alltid fått höra att jag är lik min mamma, och ju äldre jag blir desto mer benägen att hålla med blir jag. Vi är lika både till sätt och utseende, jag och min mamma. Korta, utan haka, envisa med ett horribelt humör när det vill sig...

Mina föräldrar har uppfostrat mig till en självständig individ, och det är jag glad för. Även som liten fick jag bestämma mycket själv, till exempel vad jag skulle ha på mig: "kom in om du fryser" sa mamma. Detta ledde till att jag inte hade nåt att göra revolt mot, så jag klädde på mig varmt och var en orevolterande tonåring.

Min mamma och pappa ställer alltid upp på mig och min syster, i vått och torrt. Fast jag gillar inte att be om hjälp, så jag gör det bara när jag måste. Men det är fint att veta att de alltid finns där för mig. Speciellt som jag inte ärvt nån händighet från nån av dem. Pappa målade väggarna i min första lägenhet, mamma har sytt alla mina gardiner och när jag var höggravid och vi skulle flytta OCH renovera var det mamma, pappa och syrran som slet (och vilket slit det var) för att hjälpa oss.

Tack mamma och pappa, för att ni gjort mig till den jag är!

4 kommentarer:

  1. Sånna föräldrar skulle alla behöva ha :O) Jag har haft turen med en mamma som är sådan till viss mån

    SvaraRadera
  2. Susanne: ja, man får ju de föräldrar man får... men jag har alltid gillat din mamma!

    SvaraRadera
  3. fru a: tack! Det här var svårt att skriva. mina föräldrar läser här, och jag har ingen lust att lämna ut dem för mycket.

    SvaraRadera