fredag 31 december 2010

gott slut säger man va?

Sitter på jobbet, håller på att avsluta årets sista försök. Håll tummarna för att det blir lyckad, för det är ett hemskt viktigt försök. Promenerar hit och hem i ett försök att smörja det onda knäet. December har blivit den sämsta träningsmånaden sen förra december, men överlag är jag nöjd med mitt träningsår. Ska bara försöka sluta jämföra mig så himla mycket med andra, speciellt de som har massa talang och obegränsat med tid att lägga ner sin träning. Jag ska bita i och hoppas att jag klarar av att genomföra maran i vår. Ska verkligen försöka att inte tidspressa mig så himla mycket, för det blir inte bra då. Jag är inte beredd att lägga ner den tid som behövs för att pressa fram en bra tid, jag vill bara träna för att må bra och ha maran som ett roligt mål. Måste komma ihåg det. Näpp, nu kallar labbet och sen ska jag promenera hem till familjen, och dra vidare till nyårsfirande tillsammans med 3 andra småbarnsfamiljer. Det lär bli livat.

Jag hoppas att nästa år kommer innehålla massa gos med min familj, jobbframgångar, härlig träning, ett helt knä, mycket god mat (men inte FÖR mycket), goda vänner, några fester då och då och många bra böcker. Ungefär så.

Puss på er.

5 kommentarer:

  1. Jag tror på dig Frida och att du kommer att fixa maran! Jag tror på mig själv också fast jag inte har kunnat träna ordentligt på länge eftersom jag är fast i en intermittent förkylningsmisär :( Man måste utgå ifrån sig själv och påminna sig själv om varför man egentligen tränar, det är så lätt att bli swept away av alla duktiga blogglöperskor. Jag önskar dig ett riktigt gott nytt år och att alla dina förhoppningar inför det nya året blir sanna!

    SvaraRadera
  2. du är ju så himla duktig med din träning jämt tycker jag!
    hoppas försöket gick prima & att ni sedan fick slira ;)
    kramar!

    SvaraRadera
  3. Marialino: tack för fina ord! jag ska nog sluta knarka träningsbloggar ett tag, för att finna mig själv.

    Anna: tack och kram!

    SvaraRadera
  4. Jag hoppas på detsamma och jag instämmer: du är fantastisk, jag begriper inte hur du hinner allt! Kram!!

    SvaraRadera