torsdag 1 november 2007

sångstund + dagens påhopp

I dag var det bestämt att vi skulle gå till stadens bibliotek med föräldragruppen för att bevista en sångstund för barn. Jag är lite skeptisk till sånna aktiviteter, mest för att det känns så ohanterligt med två vilda bebisar. Men de gillar ju när man sjunger, så jag beslöt mig för att gå. Rödögd efter en natt med lite sömn hastade jag iväg (det började redan 10, vilket är tidigt i en tvillingmammas värld). När vi kom fram var det som jag befarat: trångt, varmt, svettigt. Inte var själva sångstunden så mycket att hurra för heller, det brukar vara myckt trevligare på öppna förskolan. Sessorna var åliga och gnälliga och jag kände mig bara svettig och gråtfärdig. Där blir vi inte stammisar. De ur föräldragruppen med "lätta" barn stannade kvar för att gå på fik och göra ärenden. Vi andra gick hemmåt och försökte söva/lugna barn. Väl framme vid vårt lokala kondis var kidsen rätt lugna/sovande, så vi beslöt oss för lunch på uteserveringen (!). Det var vi och en man med barnvagn. Efter en halvtimme reser han sig och säger med mycket aggresiv röst:

-Tack för att ni med ert högljudda prat har väckt min son! Vanligtvis brukar han sova två timmar, men nu blev det betydligt kortare!

Vi blev helt paffa och visste inte hur vi skulle reagera. Vi hade ju valt uteserveringen för att våra barn sov, och pratade därför med väldigt låga röster. Men mannen var mycket arg och hävdade att vi skrek! Vi blev alla tre helt förbannade, men som tur var går mannen innan fullt slagsmål bryter ut. Fy tusan vad jag blir förbannad av folk som anklagar mig för saker jag inte gjort! Och om han tyckte vi var så högljudda kunde han väl sagt åt oss innan hans son vaknade. Vi om några borde ju fatta! Det var säkert en buss eller nåt som väckte hans son och mannen behövde väl ta ut sina aggretioner på nån, men å så arg jag blir! Blir arg bara jag tänker på det!

Kanske får "dagens påhopp" bli en ny kategori här på bloggen.

11 kommentarer:

  1. Nej, men är det sant?! Låter ju helt bisarrt. Jag förstår att ni blev förbannade, jag blir ju arg bara av att läsa om det!

    SvaraRadera
  2. ja, det låter helt bisarrt, verkligen.
    Han måste ha varit väldigt, väldigt trött. Och det är hans ansvar att säga ifrån tidigare, om han nu tyckte att ni var högljudda.
    men herregud, ni satt ju på en uteservering och hade själv barn som sov så självklart pratade ni inte högt.
    Din stackare, du råkar verkligen ut för påhopp.
    Dumma människor!

    SvaraRadera
  3. mi: vi trodde först att han skämtade!

    act as if: ja, vi försökte tänka att det var han som hade problem, men det är svårt när man blir påhoppad sådär!och jag fattar verkligen varför han inte sa till innan hans son vaknade (jag tror iofs inte att det var vi som väckte honom men...). det kändes lite som han VILLE bli arg på oss!

    SvaraRadera
  4. Vilken märklig och frustrerad människa. Om man har ett barn som är så känsligt så får man väl som sagt säga till tidigare eller gå till miljöer som är tystare/hålla sig hemma. Men det är nog som du säger att ni bara råkade bli måltavla även om det inte var ni som väckte hans son.

    SvaraRadera
  5. Men vilken otrevlig människa! Han får väl söka sig till andra ställen när barnet ska sova. Även om ni nu hade pratat högt, vilket ni inte gjorde, så tycker jag inte att han hade haft någon rätt att störa sig på det - man får räkna med att det kan pratas högt på uteserveringar.

    SvaraRadera
  6. e: jag försöker tänka att det nog var mest synd om honom

    att bli mamma: jag blev helt paff över att det finns så otrevliga människor

    SvaraRadera
  7. eftersom min kommentar på förra inlägget verkar ha försvunnit så skriver jag den igen -den passar ju (tyvärr) precis lika bra på det här inlägget:

    folk har för mycket tid. och för lite uppfostran. mindre av det första och mer av det andra torde minimera oprovocerade påhopp...

    SvaraRadera
  8. kapybaran: mysko med försvunnen kommentar! för övrigt håller jag med dig fullständigt!

    SvaraRadera
  9. tänk att det finns så mycket konstigt folk. hoppas att ni får en trevlig helg, utan påhopp och med mycket prinsessömn. kram

    SvaraRadera
  10. Nä det är inte sant, han måste som någon ovan skrev vara jättetrött. Nej inte ens det är ursäkt nog.

    SvaraRadera
  11. tina: trevlig helg till dig också!

    cecilia: jag tycker inte heller att man behöver vara så otrevlig. men man vet ju aldrig vad han varit med om!

    SvaraRadera