onsdag 10 november 2010

dag 01 – Presentera mig själv

Jag är född i en normalstor mellansvensk stad. Uppväxt i densamma med mamma, pappa och lillasyster i ett finfint radhusområde där det kryllade av vänner. En lycklig uppväxt där jag tror att min besvärligaste tid var som bebis, då jag enligt utsago skrek hemskt mycket. Men det minns jag ju inget av. Direkt efter gymnasiet flyttade jag till lärdomsstaden, där jag som tur var inte kom in på civilingenjörslinjen utan snubblade in på den vita biologins linje. Nåt jag är evigt tacksam för, jag hade blivit en urusel ingenjör. Nu blev jag forskare i stället, och det är oftast kul. Fast ibland känns det lite konstigt att jag aldrig har haft "ett riktigt jobb". Där man får julpresent och har fasta arbetstider.

Jag tror att folk tycker att jag är positiv och framåt. Fast ibland känner jag mig rädd, lat och bakåtsträvande. Jag har inte så stora krav på att livet ska vara grandiost och äventyrligt, utan gillar när jag vet hur det är och hur det ska bli. Jag är en sån som sätter mig på samma plats i föreläsningssalen varje dag, och ställer cykeln på samma plats i cykelstället varje morgon. Jag älskar att planera och göra listor, men jobbar på att inte vara för fyrkantig och ospontan.

Ibland känns det hemskt besynnerligt att jag är vuxen, fru, mamma och doktor. Kan jag verkligen allt som man ska kunna för att ha de epiteten?

Jag har aldrig tyckt att jag är speciellt bra på att skriva, och jag startade inte den här bloggen för att "skriva av mig", utan mer som ett sätt att vara social på webben.

Jag har just insett att det är extremt svårt att presentera sig själv.

17 kommentarer:

  1. Vad forskar du i/om? Något speciellt område eller är det olika?
    Nyfiken:)

    SvaraRadera
  2. Visst är det svårt att presentera sig själv men jag tycker du gör det helt utmärkt!!

    SvaraRadera
  3. Tack för att du delar med dig ;)

    SvaraRadera
  4. Trevligt att läsa! :)
    Vi var i er stad i går och njöt på Sushi-Yama. Sååå gott. Vilken snygg station ni fått, med riktig storstadskänsla.

    SvaraRadera
  5. Jag tycker också att du gjorde det jättebra. Härligt och ärligt.

    Det är roligt att din vilja att sitta på samma plats i föreläsningssalen och ställa cykeln på samma plats i cykelstället kontrasterar mot till exempel din vilja och förmåga att variera din klädsel.

    SvaraRadera
  6. Håller med -underligt ibland att vara vuxen, mamma och fru. Men trevligt också, man inser ju att det känns likadant för alla. Nästan.

    SvaraRadera
  7. En rejäl utmaning att presentera sig själv, man kan fundera på hur och vad man vill presentera. Man fundera så man blir lite lätt personlighetskluven... du gör det finemang och det var skoj att läsa!!! och att få veta mer! tackar!

    SvaraRadera
  8. tack Frida, kopierar detta rakt in i min "mina vänner bok"

    SvaraRadera
  9. Birgitta: experimentell immunologi heter mitt ämne.

    Loppanlej: tackar.

    Fröet: vassego!

    Camilla: eller hur!?!

    Katarina: ja, det har jag aldrig tänkt på...

    Spader: ja, det verkar ju så.

    Librarybeth: tack och varsågod!

    Anna: åh, mina vänner!

    SvaraRadera
  10. Visst var det svårt??
    Men jag tycker att du gjorde det suveränt! Intressant!

    SvaraRadera
  11. Lysande presentation! :) Kram!

    SvaraRadera
  12. mia: fast kul att öva på att skriva.

    Omentjej: tyckte du att det stämde?

    SvaraRadera
  13. Bra presentation tycker jag. Det är mycket trixigare att skriva. Jag avlider nästan om någon snor min plats vid frukostbordet...

    SvaraRadera
  14. Yes, stämmer fint (och du är himla bra på att skriva)! :)

    SvaraRadera
  15. Mrs J: ja, huvva, man måste få sitta vid sin plats!!

    Omentjej: åh, tack! vad glad jag blir!

    SvaraRadera
  16. Jag tycker också att du är bra på att skriva. Du har en varm humoristisk ton som jag verkligen gillar :) Du var också väldigt bra på att presentera dig själv, kul att lära känna dig lite bättre :) Trevlig helg!

    SvaraRadera
  17. Marialino: tack, så glad jag blir!

    SvaraRadera