söndag 14 november 2010

dag 05 – vad är kärlek?

Kärleken. Finns väl inget mer omskrivet ämne. Så självklart och ändå (därför?) så svårbeskrivbart. Kärleken är universell och högst personlig. Som ett mystiskt väsen som alla känner till, men ingen riktigt kan definiera. 

 Tjommen som beskrev sin älskade så här lär i alla fall varit rätt kär:

 
Vad du är skön, min älskade, vad du är skön!
        Dina ögon äro duvor,
            där de skymta genom din slöja.
        Ditt hår är likt en hjord av getter
            som strömma nedför Gileads berg.
Dina tänder likna en hjord av nyklippta tackor,
            nyss uppkomna ur badet,
        allasammans med tvillingar,
            ofruktsam är ingen ibland dem.
       Ett rosenrött snöre likna dina läppar,
            och täck är din mun.
        Lik ett brustet granatäpple är din kind,
            där den skymtar genom din slöja.
      Din hals är lik Davids torn,
            det väl befästa;
        tusen sköldar hänga därpå,
            hjältarnas alla sköldar.
      Din barm är lik ett killingpar,
            tvillingar av en gasell,
            som går i bet ibland liljor.

8 kommentarer:

  1. Höga visan innehåller bland de vackraste kärleksdikterna som finns :O)

    SvaraRadera
  2. Finfint! Väl valda ord, tycker jag;-)...

    SvaraRadera
  3. Fantastiskt! Jag väntar fortfarande på att D ska skriva något liknande... ;)

    SvaraRadera
  4. Susanne: sannerligen!

    k: japp, innan jag blev icke-religiös hann jag gå svenska kyrkans bibelskola, så jag har ett litet humm...

    omentjej: ja,det vore väl nåt ;-)

    SvaraRadera