maj 2005:
Maken (som då var pojkvän) kliver ur duschen och säger: "Ska vi inte ta och gifta oss?"
"Ok", säger jag.
tisdag 30 november 2010
dag 21 – ett annat ögonblick
Posted by Frida at 11/30/2010 07:27:00 em
Labels: 30 dagar, ett ögonblick jag diggar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
sweet! och vad skönt opretentiöst!
SvaraRaderaLinda: ja, det var faktiskt helt i vår stil. Jag skulle nog bara bli generat av ett "gå-ner-på-knä-frieri".
SvaraRaderahär hemma var det jag som friade :D
SvaraRaderaLinda: härligt!
SvaraRaderaMen verkligen; vilket fint ögonblick! (Och jag friade tre gånger innan maken till slut friade till mig. Så kan det vara att leva med någon som måste vänta in rätt ögonblick...;))
SvaraRaderak: oj, vilken velpotta ;-)
SvaraRaderaunderbart! vi kom överens under en promenad i Stadsparken...
SvaraRaderaHahaha!! Love it!
SvaraRaderafru a: fint!
SvaraRaderaLinda: ;-)
Rätta takter!
SvaraRaderaOmentjej: sen bestämde vi tillsammans att åka till Grythyttan och fira. det var också fint.
SvaraRaderawunderbar!
SvaraRaderajag slängde ur mig det i sängen, frieriet alltså. funka också ;)
Anna: härligt!
SvaraRaderaDet var verkligen ett ögonblick värt att skriva om. :-)
SvaraRaderaPS Har du lessnat på luggen?
Katarina: närå, luggen är kvar, den är bara så svår att få fin i detta väder som kräver mössa. så jag latar mig med diadem ibland.
SvaraRadera