är det fredagen den trettonde i dag eller vad är det frågan om

Vaknade innan väckarklockan, skittrött. Förhandlar med mig själv och bestämmer att jag får ta bilen i dag, trots att då går miste om 70 min cykling (bra motion ju)! Går glad i hågen ut till garaget, vars dörr inte går att öppna. Baklås, typ. In igen och på med cykelkläderna. Cyklar svärandes till jobbets mest avlägsna lokal (ja, mitt jobb är lite utspritt). Ramlar halvvägs. Trots att jag inte gör mig illa börjar jag gråta. Droppen, liksom.

Så nu sitter jag här med ett ont knä och en jävligt stark längtan till kvällen.