om mitt jobb, del II

Jag letade som sagt doktorandplatser både via inofficiella och officiella vägar. Det var själva forskningen jag var sugen på, projektet var inte lika viktigt, jag ville bara att det skulle vara intressant. Så jag kontaktade de professorer som höll på med intressanta saker, men ingen av dem jag kände till hade plats just nu. Så det slutade med att jag fick en tjänst på en annons. Vid samma universitet där jag gjort min grundutbildning, och det råkade sig så att min profil stämde helt.

Så strax efter jag kom hem från S.F började jag mitt doktoranprojekt, som var i ämnet medicinsk biokemi. Jag undersökte mastceller, dess proteaser och hur de aktiveras och lagras i cellen. Som ofta i forskning så blev slutresultatet inte så likt det som först var planerat. Man har en frågeställning, gör några experiment för att besvara dessa frågor, men kommer under vägen på nya, mer intressanta frågor, och så byter man spår.

Att vara doktorand är ganska tufft, men så här i efterhand inser jag att det var en ganska skön tillvaro. Min professor betalade min lön och det var även han som stod för alla andra pengar, och eftersom han hade ganska gott om pengar kunde jag gör de experiment jag ville, och åka på de forskningskonferenser jag ville. Under mina doktorandår fick jag besöka såväl Slovenien som Tyskland och USA, för utbyte med andra forskare. Som doktorand är man mer eller mindre självständig, jag var nog i gruppen "mindre" eftersom jag hade en stark idéspruta till handledare. Men mitt dagliga arbete lade jag upp själv, och så bollade jag resultat och fick nya idéer av handledaren. Dessutom var vi ett stort gäng doktorander på avdelningen som man kunde få hjälp med. Dessa är än i dag några av mina närmaste vänner.

Efter 5 års forskning (inklusive en del undervisning) skrev jag ihop min avhandling, som bestod av 4 vetenskapliga artiklar redan publicerade i vetenskapliga tidskrifter, tillsammans med en sammanfattning av ämnet. Efter ett offentligt försvar (den så kallade disputationen) av avhandlingen där en opponent och en betygskommité grillade mig blev jag så filosofie doktor i biokemi.

Sen var det dags att kasta sig ut "i den verkliga världen"...