partaja som en vuxen

I lördags trotsade jag (mot bättre vetande) min förkylning och gick på min gamla studentorkesters 30 års jubileum. Den studentorkester där jag hade några av mitt livs bästa år. Lärde mig spela saxofon, fick massa vänner och träffade maken. Bra grejer. I lördags, innan partajet på en av lärdomsstadens studentnationer styrde jag upp lite förfest för de som var med samtidigt som jag. Från kl 16 sa jag. Då, då det begav sig var det aldrig någonsin nån som kom i tid. Nu kom de första gästerna 16.03, och innan 16.30 hade alla kommit. En av killarna hade med sig en påse egenplockad svamp som gåbortspresent. Hade aldrig hänt förritin, när vi var i 20-års åldern i stället för 30-års åldern. Sen partajade vi som galningar. Har man skaffat barnvakt och ska gå på en av årets få fester så vill man ju krama ur det mesta ur kvällen. Då sjunger man alla sånger i sjungboken trots att det resulterar i en helt pajad röst. Då tjuvröker man bara för att det är kul. Då dansar man sig svettig. Då plockar man fram saxofonen och spelar tills läpparna blöder. Då bryr man sig inte om att de som är med i bandet nu är de som man undervisar på universitetet på vardagarna och att de möjligvis tycker att man är lite konstig med sina gamla minnen och sin ölindränkta rock. För att man har så kul. Men man tar det lugnt med alkoholen och kan därför casha hem en bakfylle-fri söndag. Lite bra det där med vuxenvett ändå.