Bäst sitter man där på ett möte med gruppen när det ringer i chefens telefon. Det är studierektorn som undrar var den där Frida tagit vägen. Hon skulle visst hålla i nåt sorts seminarium. Som började för en halvtimme sen. TUR att det inte var föreläsning, för då hade jag dött. Jag brukar ALDRIG glömma nåt. Men nu hade jag skrivit upp detta helt galet i kalendern. Bara att rusa i väg och sitta där med andan i halsen och försöka verka som jag hade koll. Studenterna var dessutom irriterande och nästan lite korkade. Hur kan man INTE tycka att immunologi är det viktigaste i hela världen? Va?
Jag har fortfarande lite hög puls efter den förmiddagen I tells you.
tisdag 20 mars 2012
möcket dumt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ujuj sånt är jobbigt! #beentheredonethat
SvaraRaderaHjälp! Kul! så du är lärare vid universitetet. Eller forskare menar jag! Det måste vara mer pli på eleverna där än mina gymnasieelever... får man ju i alla fall hoppas :-)!
SvaraRaderaJag skulle vara med i en jury i en viktig ungdomstävling i lördagskväll....det kom jag ihåg på söndagsmorgon....har fortfarande skamångest.
SvaraRaderaJobbigt! Men du verkade ro det i hamn ändå!!
SvaraRaderaAnna: mycket jobbigt!
SvaraRaderafia FIT: japp, forskare och universitetslärare. Ibland tror jag att studenterna är lika ohängda som gymnasieelever dock...
liten: oh, no, så himla jobbigt!
mis: ja, det gick bra tillslut!
fniss, tokigt!
SvaraRaderaoch HUR kan de tycka att immunologi är inte-det-viktigaste-i-världen!?