upp och ned

I morse var jag så grymt sur. Barnen hade en bråkdag de luxe i går och startade om så fort de vaknade i morse. Konkurrensen mellan dessa tvillingar är mördande emellanåt.

I alla fall, solen sken och jag ville åka skidor. Det ville inte barnen. Två intensiva dagar i backen tig väl ut sin rätt antar jag. Så maken förbarmade sig och stannade i stugan och byggde igloos medan jag fick åka själv till skidbacken. Det tog ett tag innan mitt suriga humör lättade, men tillslut, efter ett gäng snabba åk i perfekta backar, sol på nosen och kaffe-chokladbolls-paus var humöret på topp igen. Jag är verkligen i grym skidform just nu! Starka ben och core, och ingen rädsla, jag bara forsar ned. Nu längtar jag så grymt till alperna, med lite längre pister!

I alla fall, hem igen till en familjeeftermiddag. En glad mamma, glada barn. Och ett spontanbesök av vänner på väg till fjällen. Så härligt att den dåliga morgonen kunde vändas till en så fin dag!