gnäll

Nu har jag haft ont i halsen i typ två veckor. Lika lång tid har jag alltså inte tränat någonting. Och inte ätit så bra. "Åh, det är så synd om mig jag måste äta en macka, lite glass, det där gamla godiset från längst bak i skåpet". Så himla dumt. För det mår jag ju inte bättre av. Eller jo, glassen, lite grann, för den svalkade halsen. Men mest saknar jag att träna. Eventuellt har jag inte ont i halsen i dag. Eller så har jag glömt hur det känns att inte ha ont i halsen. I alla fall. I morgon ska barnen på mulle. Två timmar i andra änden av stan. Det är liksom inte lönt att köra fram och tillbaka. Så jag tänker: långpromenad. För det är inte läge att sticka ut och springa i två timmar direkt efter halsinfektionen from hell. Men promenad, med podcaster i örat, det blir finfina grejer! Så får det bli! Och så pang på med kaloriräkning igen! Hejja mig!