Det får bli de gånger som barnen somnar utan knot, inte allt för sent. För jag har två barn som INTE GILLAR ATT SOMNA. Det har de aldrig gjort. Inte som bebisar, inte som 6-åringar. Just nu är vi inne i en ganska bra fas, men det brukar ändå vara ropande, gnällande, kissande, bråkande i uppåt en timme efter godnatt innan det är tyst från tvillingarnas rum. Så ni förstår känslan av att vilja vråla HIGH FIVE! de gånger det går smidigt. Fast det gör jag ju inte. För tänk om de skulle vakna igen??
tisdag 21 januari 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oh, det blir nog exakt samma svar för mig på den frågan.
SvaraRaderaAll tid och all frustration. Förstår dig.
SvaraRaderaOmentjej: skönt att inte vara ensam!
SvaraRaderaMissUD: Frustration var ordet sa Bull!
Ack, vad jag instämmer! Jag viskar också HIGH FIVE med emfas när det äntligen blir tyst. Och det kan ta långt mycket mer än en timme hemma hos mig ibland.
SvaraRadera