I går var det stora marathondagen i Hamburg. Maken hade bestämt sig för att inte springa, men när brorsans nummerlapp blev över beslutade han sig för att vara hare åt sin syrra och kusin. Jag och svågern var hejare. Fixade frukost. Bar allt vårt bagage från hyrda lägenheten hem till kusinen. Vinkade med svenska flaggor och skrek oss hesa vid 4, 10, 23 och 37 kilometer. Langade energigel och tog emot avskalade kläder. Åkte mycket U- och S-bahn för att ta oss till alla hejarplatser. Åt korv. Drack öl. Mötte upp vid målet med torra kläder och kexchoklad. Samtliga i vårt lag slog rekord (snabbast mara x2, långsammast mara x1, flest antal hejningar x2) och sen var vi trötta. S-bahn, flyg, flyg, tåg och taxi, och sedan var vi hemma i Uppsala. Trötta men nöjda efter en härlig Hamburg-helg.
Nu: skriva akademisk uppsats om hur jag skrivit mitt examensreportage. Inte lika roligt.
Tur att livet innehåller kontraster.
Jädrar vilken finfin markservice du stod för!!! Fantastiska glädjebilder!!!
SvaraRadera