Med det politiska kaoset och rasister överallt och de stackare som sitter ute i kylan för att det är deras bästa alternativ, och kära bloggvänner som går igenom tuffa grejer så känns det lite fjompigt att jag sitter här och har ont i magen över en elak (nog inte med flit, men ändå elak) kollega och det faktum att jag har noll och inga frilansuppdrag just nu. Fjompigt! Ska ta mig i kragen, snacka ihop mig med de snälla kollegorna och skicka ett gäng suveräna frilansföslag som ingen redaktör kan tacka nej till. Och hålla tummarna för det där drömjobbet (=reporter på Vetenskapsradion!!).
Och kanske äta lite knäck.
Det är bra med perspektiv ibland (även om det är helt okej att ömka sig själv en liten stund när saker känns jobbigt). Jag håller tummarna stenhårt för både Vetenskapsradion och frilansjobben!!
SvaraRaderaHåller tummarna!
SvaraRaderaMmm, fast det är okej att fundera över sin egna situation också... men det ger sannerligen perspektiv. Jag skäms när jag gnäller.... det finns så många saker som är värre men det funkar inte att blunda för sin "egna" värld. Jag hoppas att elak kollega blir snäll och att drömjobbet må bli ditt.
SvaraRadera