Shit pommes, vilken lång och varierande dag i går! Inledde med att cykla ut till Ultuna där jag hade en intervju med en forskare. Fast vi drog genast vidare (i hans bil), några mil söderut till, för att hälsa på de Gotlandsruss som ingår i hans forskningsprojekt. Ni som känner mig vet att jag har lätt (svår?) hästfobi, men som journalist kan man ju inte banga, så jag följde med in i hägnen och gosade lite med de här killarna. Behaglig storlek, och bara när den lite typiga flockledaren började bråka blev jag lite rädd och gömde mig bakom forskaren.
Stolt över mig själv for jag sen tillbaka till projektledar-kontoret, för att ha den hatten resten av dagen. Förberedelser för ett evenemang jag var huvudansvarig för stod på agendan. Jag blir alltid nervös när över 100 pers ska komma och allt ska klaffa. Den här gången skulle jag dessutom vara moderator, och även om jag inte lider av scen-skräck så är det ju ändå en liten anspänning av stå inför så många människor. Gissa min irritation när jag på lunchen inser att mina byxor har hål i grenen. Bara att cykla hem och byta.
Sen var det dags för mitt evenemang. Allt flöt på, salen fylldes och modereringen gick bra. Det påföljande minglet var också bra, och jag försökte sammanföra folk, se till att alla hade det bra, osv. Men gissa om jag var slut som artist när jag kom hem vid 21.
Klockan 03 i natt vaknade jag med ett ryck och insåg att jag glömt lämna det lånade passerkortet till lokalen vi varit i. I stället för att droppa den i för ändamålet avsedd brevlåda låg den kvar i min byxficka. Som tur var jobbar maken typ bredvid stället, så han fick ta kortet i morse. Jag tänker nämligen inte lämna hemmets trygga vrå innan lunch, då jag ska klippa mig (mer om det senare). För i dag är jag journalist. Har lämnat en artikel, och ska nu skriva rent intervjun som jag gjorde där bland russen. Och vila lite. Och slänga in en tvätt. Och lägga en ansiktsmask. The perks of beeing a hemmajobbare då och då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar