God morgon! Jag pendlar ju till Solna nu för tiden. Jobbar på tåget, promenerar från stationen och tar en stooor kopp te när jag kommer in på kontoret. Jag är åter universitetsanställd, så glamouren är minimal. Vi sitter åtta stycken i samma lilla kontor, men jag har i alla fall ett höj- och sänkbart skrivbord, och rummet på 6:e våningen har ett stort fönster, så jag ser dagsljus varje dag.
Jag jobbar alltså som kommunikatör åt ett stort forskningsprojekt. Det är jättekul. Journalistdrömmen har jag gett upp, eller i alla fall lagt åt sidan. Det känns lite ofritt och liveget att vara anställd journalist (och dessutom extremt svårt att få någon sådan tjänst), och livet som frilans passade inte riktigt mig. Jag behöver arbetskamrater, och vill inte behöva ha ångest över att dra in pengar hela tiden. Fast jag har kvar min firma och gör lite små uppdrag då och då. Jobbar 90% på detta jobb för att ha möjlighet till det. Och för att oftast kunna vara ledig på fredageftermiddagar. Lediga fredageftermiddagar är det bästa jag vet!
Ibland jobbar jag hemifrån också, när något behövs fixas med barnen, eller jag har mötet i Uppsala (en del av vårt stora projekt finns i Uppsala). Så det är skönt att kunna vara så fri, och det mesta jag gör (bloggar om vår forskning, sköter sociala medier, skriver pressmeddelanden, samordnar konferenser, designar posters...) kan jag göra var som helst med dator och internet. Men som sagt: trevligt med arbetskamrater och kunna bolla frågor spontant. Och fika och luncha inte att förglömma.
Japp, så är mina dagar. Ni då?
