Jobbar hemma i dag och försöker ta tag i magknipsframkallande surdegar.
I går hade jag värsta flytet på projektledarjobbet. Stoppade in hörlurar med musik i öronen och bara sprutade ur mig text till en grej som snart måste vara klar. Skönt, för jag har haft lite skrivkramp ett tag (och ägnat mig åt att samla in material, men då känns det ju inte som om man producerar något).
Så nu hoppas jag att samma frenesi ska genomsyra den här hemmajobbardagen, när jag verkligen behöver få ur mig massa text. Första deadline för februari är på måndag, så den texten skulle jag vilja ha klar i dag, för att hinna få feedback från intervjupersoner och så. Sen fem artiklar till som jag måste skriva innan sportlovet. Ah, lite mycket nu. Inte att förglömma momsredovisning. Gahh.
Varför sitter jag har och bloggar då kan man ju fundera på? Back to work!
I går var ingen bra dag. Jag var journalistfrida och jobbade hemma, men det kändes som om jag inte fick något gjort. När jag tänker efter så gjorde jag två intervjuer, läste på massor och började skriva på en artikel. Jag är nog bara lite stressad pga håller på med 6 artiklar samtidigt och det blir lite snurrigt i mitt huvud. Vill helst att allt ska vara klart typ i förrgår, fastän jag har intervjuer kvar att göra och inte deadline på en månad än.
Oh well, var hemma på kvällen, trots att jag egentligen repar på torsdagar. Maken jobbar och barnen sade egentligen ja till att vara ensamma hemma en stund, men jag pallade inte att visa mig bland folk, så jag var hemma och gosade (bråkade) med barnen och gick och lade mig tidigt. Kändes som det bästa att göra.
I dag lite bättre. Är på projektledarjobbet och mailar och fixar grejer, men ska snart dra hem, via gymmet. I eftermiddag drar vi till stugan, för en helg i Järvsöbacken. Åh, nu är jag så sugen på att åka skidor! Yeah!
Jag har lyckats komma med en grupp frilansande vetenskapsjournalister som kör morgonmötet på Skype två gånger i veckan. Så himla lyxigt att få prata med andra i samma situation, och känns som att jag har arbetskamrater, fastän jag sitter på hemmakontoret. Vi berättar vad som är på G, bollar problem och tipsar varann om olika grejer. Grymt! För ibland känns det som om jag fuskar med hela den här journalistgrejen, att jag bara hittar på, inte är någon riktig journalist. Kanske för att jag aldrig varit anställd på någon redaktion. Men det är ju ett eget val jag gjort. Typ. Jag vill bara jobba på en redaktion om det är helt rätt ställe, inte vikariera mig igenom landets alla lokaltidningar. Och de där jobben på de där eftertraktade redaktionerna är inte så lätta att få, så jag knegar på som frilans. Just nu har jag ganska bra med jobb, så jag är ganska nöjd. Men som sagt, trevligt att få bolla lite med andra frilanskollegor!
I dag sammanställer jag research till en hög artiklar jag ska skriva, ska börja skriva på en annan och lite annat jox. Dessutom ska jag gå till skolan och hålla mina barn i handen när de får vaccin. Typ så.
Vad gör ni i dag?
I går körde jag lite blandat vab/vobb/jobb. Dottern var mycket piggare, men fick vara hemma. Jag lyckades styra om ett jobbmöte till hemma i köket, medan dottern låg i säng med iPad. Smidigt. Sedan drog jag till kontoret på eftermiddagen (maken löste av hemma) för möte hela eftermiddagen.
"Jag har så sjukt mycket att göra och skriva, veckans frilansdagar kommer inte räcka till."
Sen ba: det mesta klart vid lunch dag ett. Finns ju alltid mer att göra såklart, men de mest överhängande grejerna är fixade, så jag unnade mig en lunchpromenad genom ett vackert Uppsala. Ett uppmärksammat konstverk (typ en skorsten mitt i en park), kyrkan och det finaste huset i mina kvarter. Och så jag då. För att jag gillar att ta selfies. Outfitten var inte mycket att hurra för, så den slipper ni se. Typ jeans, fleece och täckväst.
Men herregud vad jag är dålig på att blogga! Har i alla fall skrivit en alldeles för lång artikel (2500 tecken måste bort, åh kill your darlings...), haft fredagsmys, rephelg med min orkester, varit på teater med min bokklubb (Egenmäktigt förfarande, herregud vad bra den var), ätit middag med samma bokklubb (skaldjurspasta, herregud vad gott det var) repat ännu mer och storhandlat. Nu är det måndag eftermiddag och jag är trött. Tur att man kan klä sig i favoritkläderna sneakers-svarta Rodebjerbrallor-prickig skjorta-cashmere-tröja. Tur.
Shit pommes, vilken lång och varierande dag i går! Inledde med att cykla ut till Ultuna där jag hade en intervju med en forskare. Fast vi drog genast vidare (i hans bil), några mil söderut till, för att hälsa på de Gotlandsruss som ingår i hans forskningsprojekt. Ni som känner mig vet att jag har lätt (svår?) hästfobi, men som journalist kan man ju inte banga, så jag följde med in i hägnen och gosade lite med de här killarna. Behaglig storlek, och bara när den lite typiga flockledaren började bråka blev jag lite rädd och gömde mig bakom forskaren.
Jag hade tänkt springa i dag, som en paus i hemmajobbandet. Men så fick jag en intervju att göra kl 11 och då tänkte jag att jag fick strunta i springandet. Då fick jag den lysande idé att transportlöpa till intervjun. Den var lagom långt bort, och intervjupersonen skulle ändå ha med sin hund och vi skulle eventuellt vara ute, så jag tänkte att hen nog inte skulle bry sig om i fall jag var lite svettig. Så jag gjorde det! Som vanligt nuförtiden går det inte snabbt när jag springer, men det var skönt att komma ut, och dessutom slapp jag piffa till mig inför intervjun.
Enda problemet: nu är jag trött och har inte riktigt ork att skriva den där artikeln jag borde skriva i dag...
Kära bloggen. I dag har jag: turistat i Wien: kyrka, konstmuseum, gått vilse, hittat tillbaka via ruffigt kvarter, registrerat mig på konf, ätit hotell-lunch, inlett konferenstwittrande, minglat, druckit äcklig öl. I morgon: mer konferensande. Nu: sova!
När man gått upp 05:45, spelat marschmusik hela förmiddagen, ätit "lunch" 09:30, "middag" 14:30, flugit till Wien, tagit sig till hotellet like a boss (sprang genom flygplatsen, hoppade på RÄTT buss 1 min innan avgång, buss som stannade precis utanför hotellet), och landat på rummet typ kl 20. Då är det ok att krypa ner i sängen, äta choklad och inte göra något mer den dagen va?
Jag är så makalöst trött. Tröttheten bara eskalerar under veckorna, och så här på torsdagen känns den ända in till benen. Det liksom surrar i huvudet och kroppen känns obekväm. Dumt nog känns det så på kvällen/natten också, vilket leder till att jag sover dåligt. Vilket i sin tur leder till att jag blir ännu tröttare. Ja, ni fattar vilken jobbig spiral jag hamnat i? Inte blir det bättre av att jag sovit borta de senaste tre helgerna, och ska göra så även denna. Borta sover jag aldrig bra. Men vi kan väl tillsammans hålla tummarna för att hotellet jag bokat i Wien är mirakulöst bekvämt/tyst/rogivande så att jag sover som en stock? Med tanke på att jag ska jobba 8-19 där söndag-onsdag så lär jag inte bli piggare. Det är ett tokroligt jobb, jag ska rapportera (mest via twitter) från en internationell konferens i immunologi (mitt favoritämne ju!), men det innebär långa dagar, många föreläsningar och mingel med massa okända människor. Har en känsla av att surret i huvudet inte kommer avta.
Oh well. I dag har jag i alla fall bokfört, fakturerat, gjort ärenden, raggat nya jobb och lite så.
Men mest är jag trött
I dag kom höstregnet till Uppsala. I dag jobbar jag hemma. Ska visserligen i väg på yoga lite senare, men yogakläder är ju betydligt smidigare att knöla in under regnkläder än jobbkläder. Så win på det!
/hon som sitter i mysbyxor och jobbar från soffan i dag
Fredag och i dag och jag är så sjukt trött. Alla mina jobb OCH min fritid går på max just nu, så huvudet slutar aldrig snurra och så får jag svårt att sova. I helgen är tredje i rad som vi åker bort, och nästa helg åker jag till Wien på jobb. Ingen rast, ingen ro. Men det blir väl vila längre fram kanske.
I går byggde jag i alla fall klart hemsidan till mitt frilansjobbande. Fin va?
Den här veckan har allvaret verkligen satt i gång. Barnen har börjat skolan, både jag och maken jobbar, jag kör både projektledarjobbet och frilansandet (där jag visst har en tajt deadline kombinerat med svårigheter att få tag i intervjupersoner). Allt går i en rasande fart och så är det visst sommar ute fortfarande. Därför är det nödvändigt att få ihop lite kvällsbad och gårds-middagar mitt i allt. Trevligt om än lite utmattande.
Kör en frilans-/hemmafru-/projektledahemifrån-dag i dag, så här sista skälvande vardagen innan midsommar. Hittills har jag:
Jag sliter på projektledarjobbet med nyhetsbrev och kampanjsidor och försöka dechiffrera vad olika småföretag inom life science egentligen jobbar med. Däremellan roddar jag livet (skolavslutning, jobbfix inför hösten, ärenden, presenter till fröknar, etc, etc) och har ingen frilans-inspiration alls. Hinner inte, och tänker att alla tidningar ändå snart tar semester. Fast jag vet, jag borde skicka massor med förslag till tusen redaktörer och boka upp hela hösten. Men jag orkar inte. Och hinner inte. Livet, att det ska ta så mycket tid!
Vakna i stugan.
Ränner runt, runt i dag. Intervju i Norby, intervju i Svartbäcken, intervju i Stockholm. Det är roligt att intervjua, även om jag lätt hamnar i sidospår, för att jag blir så intresserad av intervjupersonen och vill veta allt om hen. Nu har jag i alla fall rätt mycket material för det reportage jag skriver just nu (och några fler intervjuer i morgon), så nu ska jag bara få ned allt på pränt.
Scrollar bakåt i bloggen. Den 22 januari skrev jag att "jag har lite, lite ont i halsen". Sedan dess har jag inte känt mig 100% frisk en enda dag. Fem veckor nu, med en (eller flera?) förkylning som guppar fram och tillbaka. Jag har (och har fortfarande lite) haft hostan från hell, en omgång med feber, snorighet, och nu även öronvärk. Jag har aldrig haft ont i öronen i hela mitt liv!
Gå till läkare säger ni, men jag tror bara hen kommer säga "det går över". Och det gör det säkert, tillslut. Dessutom gillar jag inte att ta massa mediciner, och verkligen inte antibiotika. Jag är ju inte dödssjuk, och många dagar känner jag mig inte sjuk alls, bara lite hängig. Googlade mitt öronvärk och mr Internet rekommenderade läkarbesök "om det inte gått över på tre månader". Och jag har bara haft öronvärk sen i går. Kom igen om tre månader liksom.
Så, dagens gnäll. Nu ska jag vara journalist, för jag har faktiskt några uppdrag, hurra!
