Less på att vara föräldraledig
Less på att inte kunna ha snygga kläder för allt blir bara neddreglat
Less på struliga människor
Less på att vara den som alltid måste styra upp
Less på griniga Sessor
Less på denna värdelösa vinter som ändå inte tycks bli vår nån gång
less
torsdag 6 mars 2008
less
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du har mina fulla sympatier. :)
SvaraRaderaJag gick tillbaka till jobbet efter 8 månader på riktigt, men maken såg till att jag fick ledigt så att jag kunde gå på seminarium redan när dottern var sju månader. Ibland måste man få se och höra något annat, få klä på sig jobbkläder (utan kräk eller snor på), gå på toa ifred OCH man älskar fortfarande sina barn.
Skickar en kram över stan!
Det är jobbigt att vara "bara hemma". Känner så igen känslan! Tack och lov så kommer det ju bättre dagar också, föga tröst just nu antar jag.
SvaraRaderaHoppas att det snart känns bättre!
lox: tack för kram! jag trodde jag ville vara hemma länge, men i dag kändes det så trist. Men man får väl ha sånna dagar i bland också.
SvaraRaderamickis: jovisst är det så att det kommer bättre dagar. tack för pepp!
Det är så ibland. Då är det tur att det blir sol och man kan gå runt och titta på krokusar någon dag senare och njuta av att bara vara. Men, jag har verkligen full förståelse för att det inte alltid är så jäkla kul att vara hemmafru. Det är då man får sätta på sig läppstift och högklackat och låtsas att man är på väg till Italienska rivieran. Eller åtminstone Flen. :D
SvaraRaderaanna: lite sol piggar onekligen upp den tristaste dag!
SvaraRadera