Ett tag nu har jag sett olika varianter av vida jeans flimra förbi i mitt flöde. Trots att jag igår sjöng stuprörsjeansens lov kände jag i dag ett sug efter att plocka fram ett par vida byxor ur garderobens mörker (jag har så sjukt dålig belysning i sovrum/garderob att jag ibland får ta till ficklampa för att hitta något där inne). Men eftersom de utsvängda jeans jag äger (Acne, anno dazumal) inte har någon stretch i sig (och jag är väldigt van vid mjuka, töjbara byxor) så får det bli en stå-och-jobba-dag i dag. Kanske bränner jag några extra kalorier som gör att byxorna sitter lite mindre tajt framöver? För någon annan träning blir det inte, nu när jag är inne på tredje veckan (väl? har tappat räkningen) med hosta och halsont.
Konsensus av detta babbliga blogginlägg: jag hyllar utsvängda jeans och stå-bord, och dissar dålig belysning samt förkylningar.
tisdag 10 februari 2015
stå upp hela dagen lång
Posted by Frida at 2/10/2015 09:33:00 fm
Labels: byxor, men hur trist är det egentligen att vara sjuk?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
haha, bra slutsats där!
SvaraRaderaI will not: hehe!
SvaraRadera