–Varit på en inspirerande lunch med en informatör/kommunikatör/skribent som gav mig goda råd och energi inför en spännande framtid.
–Klämt in ett pass på gymmet. Träning = glad Frida
–Reklamerat ett par glappande hörlurar. Trots att jag inte hade kvitto kvar fick jag ett par nya helt utan knot. Bra service!
–Ny klännings-sak från Monki.
–Solen lyser trots allt.
–Träskor på fötterna.
.jpg)
En av de bästa grejerna jag gjort under denna söka-nytt-jobb-process är att våga kontakta folk i utkanten av mitt nätverk och be dem om hjälp. Hittills har jag haft två fantastiskt givande och peppande luncher med avlägsna bekanta som jobbar med sånt som jag skulle vilja jobba med. Det har (ännu) inte resulterat i att jag faktiskt fått ett jobb, men jag har fått goda råd, pepp, och tips om andra kontakter. Så himla bra! Det gäller bara att våga, och vara öppen. Det är faktiskt otroligt inspirerande, och de flesta har inget emot ett kravlöst möte där de får prata lite om sig själva ;)
Och så bloggen! Från håll som jag inte ens hade tänkt på dyker det upp tips. Tack!
Så alla ni som vill hitta på något nytt att göra i livet, var inte rädda för att basunera ut det till höger och vänster, och var inte rädd för att dra i era mer avlägsna kontakter.
Jobbintervjun i går kändes ok. Trevliga människor och det verkar vara ett kul företag att jobba på. Är inte säker på om jag har de kompetenser de söker, och jag kanske inte var urbäst på att framställa mig själv i god dager. Men jag vill ju inte sitta och ljuga och säga att jag är bra på saker som jag inte är speciellt bra på. Men de ville göra en snabb rekrytering, så förhoppningsvis får jag besked relativt snart. Och under tiden fortsätter jag leta, networka och skicka ansökningar till höger och vänster. I will not give up, I WILL NOT!
Sista april är av tradition en ganska arbetsfri dag i Uppsala. Så vips blev det en klämdag i dag som vi passade på att ta ledigt på. Drog till Hälsingland. Även här är snön borta och vi har börjat vårbruket. Dragit lite ogräs, krattat gräsmatta, klippt sly samt byggt ett nytt golv i en bod som ska bli lekstuga. Dessutom har jag joggat samt bokat in en jobbintervju. Bra måndag helt enkelt!
Jag var ju på intervju i Stockholm för ett jobb jag kändes som klippt och skuren för. Tyvärr var jag bara nästan klippt och skuren för det visade det sig. Tjänsten gick till en som kunde allt och hade erfarenhet från läkemedelsindustrin. Så kan det gå. Jag hade tydligen varit top 3 kandidat i alla fall, och den där erfarenheten har jag ju inte, det är bara att inse.
Men men, vidare mot nya mål!
Gulliga ni är hörrni! Gillar och delar mitt CV. Och kommer med konstruktiv kritik. Så himla bra, man blir ju lätt lite själv-blind. Men jag gillar att fila och förbättra. För varje ansökan jag skickar in kommer jag på nåt som bör ändras (förutom att jag såklart anpassar varje ansökan för varje specifikt jobb). Denna CV är menad som ganska allmän, och för när jag inte söker rena forskarjobb. Därför har jag inte tagit med min publikationslista, nämnt varenda teknik jag behärskar osv. Men jag har fått en del bra tips, och håller nu på och filar och ändrar.
En sak som ju är helt sann är att kortet på mig själv jag valt kanske inte var helt optimalt för ett CV. Så nu har jag valt ut två nya, kan inte ni rösta vilket jag ska ta? Eller säga om alla är dåliga, så får jag försöka fixa ett nytt, bättre?
 |
| Nr 1. Väldigt möstrat/färgglatt. För oseriöst? Dumt med mössa? |
.JPG) |
| Nr 2. Seriöst. För seriöst? För färglöst? För menlöst? |
Har hittat en drös roliga jobb! Ska söka journalistutbildning! Har lunchat med en gammal doktorand-kollega som sen länge jobbar utanför universitetsforskningen och hon var så himla peppande. Så nu känner jag mig också så sjukt peppad. Det ska bli så kul med en ny karriär! Skriver personliga brev och filar på det perfekta CVt, det är ju KUL!
Intervjun kändes bra, det är som om de söker MIG. Men det finns ju fler kandidater och vad vet jag om vad för superhjältar de är? Nåväl, nu är det bara att vänta och se.
Gick i alla fall väldigt smidigt att ta sig dit, ser ut som det går att ta sig dörr till dörr på drygt en timme. Och syrran jobbar nästgårds, ja ni hör, det är ju som gjort för mig (plus roliga arbetsuppgifter som kräver den kompetens jag har).
Tur att en är planeringsmästare. Jag ger er mitt dagsschema:
Morgonpass på gymmet.
Direkt till seminarium med studenter.
Därifrån lunch på väg till stationen.
Tåg till Stockholm.
Hitta i tunnelbanan.
Fika med syster.
JOBBINTERVJU.
Hitta hem igen.
Slänga i mig middag hemma.
Årsmöte med orkestern.
Tätt följt av genrep med samma orkester.
Hemma ca 22.
*pust*
Jag har packat:
Gymkläder
Duschgrejor
Second breakfast
Seminariepapper
Jobbintervjupapper
Mellis till tåget
I en väska som ändå ser lite snygg ut (kändes så där att komma med gym-ryggan till intervjun)
Nu har jag paus i seminariet och konstaterar att än så länge flyter det på. Har lagt in mycket luft i schemat inför färden mot Stockholm, vill ju verkligen inte komma sent till intervjun.
Vi hörs, håll tummarna för mig i eftermiddag.
Det börjar ju bli dags för mig att komma på vad jag ska bli när jag blir stor. Universitetsforskare var tydligen inte grejen, så nu tänker jag och nätverkar och skickar lunchinbjudningar till strategiskt bra människor och scannar jobb-siter och söker jobb och sånt där som man väl ska göra när man behöver ett nytt jobb. Vissa dagar går det skit, andra dagar får jag fint flyt och kommer på många bra idéer. Drar i väg mail och förfrågningar och jobbansökningar till höger och vänster och känner sig on fire. Och sen ba: folk svarar inte direkt. Vissa svarar inte alls. Frustrationen mina vänner, frustrationen! Men det är väl bara att fortsätta att vara ihärdig och nätverka och ringa och maila och ansöka.
Och ja, om nån av er därute behöver en disputerad immunolog som dessutom kan biokemi och molekylärbiologi och som kan jobba på labb eller utreda eller kommunicera forskning. Då vet ni att jag finns. Att jag är grymt trevlig vet ni ju redan, så vem skulle inte vilja jobba med mig?
I år alltså! Det är då det händer. Jag ska skaffa mig ett nytt jobb (näe, situationen på Universitetet ser inte så lovande ut)! Jag har funderat hela julen och insett att forskningskommunikation är min grej. Det jag gillar är ju: forskning, skriva och prata. Forskningskommunikation alltså! Jag har hittat ett jobb att söka som jag är mycket exalterad över. Dock: inte säkert att man får det första jobb man söker på år och dar. Så: om ni ser något jobb som ni tror kan passa mig, tveka inte att hojta. Uppsala-Stockholmsregionen är prio ett, men vi har ju ett hus i Hälsingland också...
Dessutom: det går bra med kost och träning (jag vet, det har bara gått typ 10 dagar på det nya året, men man får väl vara pepp och överdrivet entusiastisk?)! I dag sprang jag löpbandsintervaller på lunchen och jag fick värsta endorfinkicken och kände mig odödlig (efteråt alltså. under tiden ville jag dö, men det är väl så man ska känna när man springer intervaller?).
2013 alltså. Året när jag ska skaffa ett nytt jobb samt ta revansch på löpningen och älska min kropp lite mer. Vilket toppenår!
I går. Inte ett enda blogginlägg. Det var mötesmaraton och massa grejs på jobbet och så fick jag veta att min sista chans till fortsatt forskningsfinansiering har försvunnit men så struntade jag i att vara ledsen och åkte och åt julbord i stället och när jag kom hem var jag så mätt och trött att jag inte orkade mer.
I dag dock: trött och ledsen. Jag måste börja söka nya jobb och jag vet knappt vad jag vill ha för jobb (förutom det jag redan har) och så går Sverige djupare in i krisen läser jag i morgontidningen och arbetsmarknaden ser svart ut och jag vill inte bli av med mitt jobb.
Det var vad som hände.
