I vår familj är det maken som står för surdegsbakandet. Jag brukar baka lite jästbröd i mellanåt, men surdegen lämnar jag åt honom. Tills nu. I går nallade jag lite av hans suris och startade projekt Gotlandslimpa. Om några timmar är de klara. Återstår att se om de blir lika goda som de jag brukar göra på min pappas recept.
onsdag 24 februari 2010
våga testa nåt nytt
Posted by Frida at 2/24/2010 07:36:00 em
Labels: bakning är som terapi, dessutom är det ju så gott med nybakt bröd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mmmm, me like!
SvaraRadera/Gotlänningen :-)
Camilla: bästa brödet ju!
SvaraRadera/somargotlänningen-andra generationens båtflykting
Åh dom där har jag bakat, godgodgooooooda!
SvaraRaderaDin pappas recept var ju supergott ju! Mums mums =)
SvaraRaderaTur jag kikar in här ibland ;)
Mikeala: japp!
SvaraRaderaYlva: jes, en favorit sen länge! kul att du kikar in här ibland ;)