Tänkte att det skulle vara roligare att dra på en utflykt efter maten än att sitta hemma och glo på Bollibompa. Maken var på galej, så jag och barnen drog i väg. Inte till nån 4H-gård eller nåt annat barnanpassat ställe, utan till Rusta. Barnen ville ha såpbubblor, jag ville ha en 8kg-kettlebell. Båda finns på Rusta. Det skulle även visa sig att de har en toa som man får låna om man säger till, nyckeln hänger på en stor pensel. Mycket kul tyckte vissa i sällskapet. De hade även en jacuzzi (utan vatten) uppställd. Två i vårt sällskap försökte klättra ner i den medan den tredje ropade "nej, gör inte så". Det tog ca 10 minuter för två fyraåringar att välja ut varsin förpackning såpbubblor (det gäller att hitta den optimala kombinationen av färg på lock och burk). Precis vid kassan slet jag åt mig två (2!) stycken trepack (3!) Ballerina. Oklart varför, men nu har vi sommarens fika fixat. Skönt att slippa baka och så.
Det var kvällens utflykt.
*blogginläggets titel anspelar på ett högst internt skämt som i princip bara jag, Maken och Syrran förstår. Men det var en rolig sommar. Vi har ingen badboll från Rusta, den gick sönder rätt snabbt. Eventuellt för inte Rusta de mest högkvalitativa varorna. Men det kan ändå vara ett roligt utflyktsmål.
Först tänker man lite surt på att det är måndagmorgon och det blåser som f-n och nästan regnar. Men så kommer man på att det är en tredagarsvecka, så bara man tar sig i kragen och kämpar igenom dessa tre dagar så väntar en finfin femdagarshelg som man får spendera med familj och vänner i sin nya stuga. Då blir man lite gladare.
Låt oss alla besjunga 3-dagarsveckans lov!
Regnet öser ner och knäet ömmar. Räcercykling i regn = otrevligt. Löpning med knäont = otrevligt. Det får bli lite kettlebellssvingande i kväll. Bombardera mig med kommentarer nu så att jag inte bangar i kväll. Jag MÅSTE träna i dag!
Om man somnat före 22 har man definitivt sovit klart vid 7. Men alla andra här sover fortfarande, så jag ligger kvar och drar mig. Så skönt!
Trots avsaknad av sömn har jag kört för fullt i dag. Det hände ju så mycket kul. Hantverksmarknad och kulturkarneval. Sms-bevakning av makens framfart i Stockholm. Sällskap av fina vänner.
Jahapp. Att gå på fest utan efterföljande sovmorgon. Känns sådär. Men nu väntar en dag fylld med äventyr så det är bara att bita ihop och sminka bort ringarna under ögonen.
Jaha, nu twittrar jag också. Följ mig på @fraidifrida om ni vill. Jag fattar fortfarande mycket lite, men wtf, sociala medier är ju min favorit!
I dag får ni inget foto på mina skor. Ute: gummistövlar, inne: birkenstocks. Inte så flådigt. Men vad gör man när det spöregnar ute och kroppen skriker av trötthet. I morse tänkte jag igenom följande alternativ:
Annat man inte hinner/orkar under 2011s intensivaste vecka: träna. Men jag försöker smyga in lite vardagsmotion: i tisdags tog jag cykeln 8 kilometer enkel resa till middagen på kvällen. I dag var det nog bara 4 km till utflyktsstartpunkten, men å andra sidan drog jag en cykelkärra med drygt 35 kg barn i. Och i morgon tänker jag dansa rumpan av mig på en disputationsfest.
Men ändå, jag får försöka få in nån sorts riktig träning så här i slutet av veckan också.
Om man varit på dagisutflykt med sisådär tusen barn hela dagen och maken är på lyx-retreat hela dagen och kvällen kan det hända att man inte hinner/orkar blogga så mycket den dagen.
Hemma hos en småbarnsfamilj kan man egentligen aldrig städa för många gånger.
Om man ägnat tisdagen åt att arrangera ett barnkalas för totalt 13 barn för att sedan åka i väg på middag med jobbet och där såväl konversera Harvard-professor som dricka vin, öl, snaps och whiskey innan man cyklar 8 blåsiga kilometrar hem i natten så kan det hända att man är lite trött på onsdagsmorgonen. Bara så att ni vet.
Presentinköp till morgondagens fyraåringar.
Storhandling av veckans mat.
Barnkalasförberedelser.
Ett kilo köttbullar stekta till svensk-middag med Harvard-professor.
Nu: däcka!
Jag har en helt galen vecka framför mig: olika viktiga jobbgrejer, möten, fyraårskontroll, fyraårskalas, utflykt med dagmamman, mer jobb osv. Och så har jag förlagt min kalender. Ligger säkert nån stans hemma, men ändå: jag känner mig helt naken, rädd, exposed.
Fyraårskalas. Blåsigt med soligt ute. Tårta med svenska jordgubbar. Massa presenter. Grillbuffé till middag. Nu: planering och beställning av veckans mat.
Sprang hem från Mulleskogen i dag. 11 kilometer. Kändes mycket längre. Var hemskt glad att jag inte sprang Göteborgsvarvet i dag. I morgon ska jag cykla fyra mil, det känns mycket enklare. Hoppas bara på varmt och vindstilla.
Mvh,
vackertvädercyklist_77
I morgon är det inte mindre än tre av mina blogg-vänner som ska springa GöteborgsVarvet: Mia, Libby och MissUD. Förra året sprang jag dessa 21 kilometrar genom Götlaborg. Det var varmt och när jag kom i mål var jag inte helt nöjd med tiden. Fast såhär efteråt är jag rätt nöjd med min prestation. I år ska jag inte springa, för det är ju bara en vecka innan Stockholm Maraton. Som jag fram till ganska nyss trodde att jag skulle springa. Men nu ska jag ju inte det heller. Oh well. Jag vill i alla fall önska mina tre blogg-friends ett stort lycka till i morgon. Ni kommer att rocka fett! Kom ihåg att kissa innan, dricka under (tryck i hop pappmuggen till en pip så går det lättare att dricka i farten) och vara sjukt nöjda efteråt! You go girls!
Japp, då är jag granskad och klar. Får se vad domen blir. Trött blev jag i alla fall. Lägg till ärtsoppe- och pannkakskoma på det så fattar ni hur jag har det. Tur att jag fick ett paket med finfint innehåll i brevlådan, tack Mis(s)match!!
Lunchen med utvärderarna avklarad. Jag pratade med tre av dem, hoppas jag gjorde ett gott intryck. Nu är det snart dags för våra presentationer. Vår grupp är sist av alla, de lär väl vara rätt mosiga i huvudet. Det är i alla fall jag.
Godmorgon i stugorna. I dag är dagen när vår jobb-verksamhet ska granskas av en panel bestående av internationella toppforskare. Jag ska luncha med dem och sen prata inför dem och svara på deras frågor. Fast helst skulle jag bara dra täcket över huvudet och stanna i sängen hela dagen. Men se, det går inte för sig...
Sen jag lade ner maratonsatsningen (som i ärlighetens namn aldrig kom i gång på riktigt, men jag var i alla fall mentalt inställd på maraton rätt länge, och all träning som inte var långdistanslöpning kändes värdelös) så har jag passat på att verkligen "njutnings-träna". Jag har bara kört det jag känt för för tillfället, helt på rolighet helt enket. Så i dag bokade jag in ett pass PowerStep. Ett tag för typ fem år sedan var jag värsta step-drottningen, kunde alla steg och snurrar och kunde hålla hur långa sekvenser som helst i huvudet. Nu: not so much. Flertalet gånger höll jag på att snubbla på brädan och aldrig kom jag ihåg vad jag skulle göra när ledaren skrek: "och nu tar vi det från början av block 2". Jag ba: "hur tusan ska jag kunna skilja på alla olika sätt man kan hoppa upp på en bräda?".
Oh well, jag blev i alla fall svettig, och hade rätt kul. Men nån step-drottning, näe det var jag inte i dag.
Falukorv och potatismos i matlådan. Glömde såväl grönsaker som ketchup och senap hemma. Hur trist får en matlåda lov att bli?
I går gjorde jag ett försök att pigga upp familjens vita klädesplagg genom tvätt med klorin. Vitt och fint blev det, men trots efterföljande tvätt med tvättmedel kan man fortfarande ana en lätt doft av klorinet. Så i dag är det jag som går omkring och luktar simhall.
Häpp.
Fick finaste posten i dag: bröllopsinbjudan! Två mycket kära vänner ska gifta sig och jag är så GLAD! De är så påhittiga och allmänt underbara, så bröllopet kommer bli nåt alldeles extra. Genast börjar jag fundera på viktigheter såsom tänkbara outfits. Färgglatt kommer det bli i alla fall, jag är alldeles fantastiskt kär i färger just nu. Höga, bekväma klackar till vore ju trevligt (men utopiskt?). Kanske får Acneklänningen tjänstgöra? Hmm, det här tål att tänkas på...
Så trött att det snurrar i huvudet. Testar om kaffe och banan kan få mig i form igen.
Efter tips från Mia åkte jag till Rusta för att köpa mig en egen Kettlebell. Tyvärr hade de inte 8-kilos inne, så det fick bli en 12:a. Så nu har jag rivit av ett eget 30-minuters pass här hemma. Perfekt när man inte har lust att lämna hemmet, men ändå känner för lite ordentlig träning. Jag lyckades bli såväl svettig som trött och skakig i armarna. 12:an är lite tung för mig i vissa övningar, men det är väl bara att köra på... Bra mycket billigare på Rusta än på tex Stadium och 12 kilo är ju alltid 12 kilo...
Satt och fixade lite med bloggen efter stora kraschen i fredags. Och helt plötsligt har två inlägg från i torsdags åkt upp och hamnat så att det ser ut som de är publicerade i dag. Men det är de ju inte. Förvirring.
Efter en helg i räcerfart där skratt och gråt har blandats i massor känner jag mig inte alls redo för måndag ännu. Men det är väl bara att bita ihop och börja leverera...
Årets första löprunda på Gotland, längs havet avklarad. Under den rundan kan man inte göra annat än älska löpning. Dessutom var vädret optimalt: lite svalt, vindstilla. I like!
Sista hemmakvällen denna vecka. Borde därför styra upp:
Nu har jag bestämt mig. Jag ska inte springa nån mara i år. Jag har inte tränat tillräckligt mycket mara-specifikt, och det är inte värt det att pajja knäet. Nu ska jag bara nöjesträna och ha det skönt. Den här veckan tänker jag såhär:
Jag älskar internet. Bloggar, mail Facebook, FunBeat, osv är verkligen min grej. Jag älskar att kommunicera med folk på nätet. Då och då läser jag om folk som "måste ta en paus från internet" och tvingar sig själva att stänga av datorn och lämna iPhonen hemma. Så känner aldrig jag. Internet kräver aldrig nåt av mig. Jag surfar in när jag känner för det, rätt så ofta blir det. Men när jag inte känner för det så struntar jag i det. Jag behöver inte säga åt mig själv att ta en internetfri helg för att jag stressas av att vara ständigt uppkopplad. Är det en solig fin helg med tusen andra saker får nätet stå åt sidan, helt utan att jag stressas av det.
Men nu är jag tillbaka.
-"Det är ju galenskap att springa en mara utan vettiga långpass i benen på sista tiden"
-"Men ändå, tänk att få jogga runt Stockholm en solig vårdag"
-"Det är inte värt all ångest"
-"Jag har ju ändå tränat rätt bra hela vintern och våren, en del kortare löpning och så långpass på skidor/cykel"
-"Tänk om knäet pajjar!"
-"Knäet kommer absolut att hålla!"
-"Näe, jag VILL inte!
-"Jo, jo, jo, jag VILL och jag KAN, och nåt långpass får jag in innan det är dags."
Ja, ni fattar, helt schizofrent i min hjärna just nu.
Det är slut på kaffe här i korridoren! Får masa mig i väg två korridorer och en trappa bort för att skaffa äckligt automatkaffe.
