Linda K har kaffemuggsupprop i dag. Skicka in ett foto på din jobbkaffemugg och hon publicerar den på sin blogg. Redan har det ramlat in ett gäng fina muggar. Jag har såklart skickat in. Gör´t du med!
 |
| ni får se min här också. |
Gick upp snortidigt och hängde på låset när gymmet öppnade. Bra Frida! Körde crosstrainer samt överkroppsstyrka. Bra Frida! Duschade och bastade lite. Skönt Frida! Kom på att jag hade glömt packa ner BH. Inte så bra Frida! Resten av dagen går jag omkring med mina E-kupor fritt sladdrande. Mycket obra Frida!
Man kommer hem, glad och pepp på att få träffa sin familj efter en lyckad arbetsdag. Finner att kidsen är helt ur gängorna. Middagen är (som vanligt) ett inferno av kladd, dåligt bordsskick (jag vet att de KAN, om det VILL) och skrik. Hintar om ett upplägg som Akan-Kakans. Detta leder bara till att det ena barnet tror att vi ska starta nån sorts pärluppdrag, nu på genast (trots att ingen uppförde sig vid bordet). Efter maten följs nån sorts hysteri, där barnen hoppar i soffan och skriksjunger fram tills dess att det är dags att gå till säng. Då skrikgråts det åt orättvisan i att behöva kissa och borsta tänderna. Och orättvisan över att inte få nån hostmedicin eftersom man slutat hosta.
Nu när barnen äntligen somnat känner jag mig som ett vrak, helt utan initiativförmåga att göra nåt vettigt av resten av kvällen. Maken som jobbat natt och sen sovit alldeles för lite har i nån sorts mani börjat städa kontoret/biblioteket/gästrummet. Jag sitter apatisk i soffan och funderar på när man får gå och lägga sig.
Vilken flopp till kväll.
Lunchen blev inställd. Himla vab! Vad ska jag nu äta idag? Jag är en matlådekvinna men idag har jag ju lämnat min matlåda hemma. Matsalen på forskningsfabriken är inget alternativ. Jag skulle ju äta sushi. Måste hitta annat sushisällskap. Genast.
Updaterat: hittade nytt sällskap. fick sushi. hurra.
Barnen till dagmamman. -check!
Naprapaten. -i väntrummet nu!
Skriva ansökan. -måste bli klar med ett utkast idag!!
Luncha med Mellanbarnet och Kominken. -en del träningshets samt karriärstankar lär avhandlas.
Fixa pyspunkat. -ska smöra hos maken...
Treåringen ställer sig på vågen och ropar:
- Mamma, hur mycket väger jag?
- Hmm, får se, 18 kilo.
- Åh nej! Jag som ville väga HUNDRA kilo!
För den här födelseannonsen kan väl inte vara sann?:
"Välkommen TUPAC!
Svens lillebror."
I dag tänkte jag inte gå på måndagsmördarpasset eftersom jag är på knärehab, och jag tyckte det verkade trist att inte få maxa på benövningarna. Näe, eget skrotlyftande på gymmet skulle det bli. Men när jag kom till gymmet skulle favvopasset precis börja, och jag såg att favvoledaren som varit borta i tre veckor var tillbaka. Så jag smet in. Tog lätta, fjuttiga vikter på benövningar och maxade på alla andra övningar. Verkligen maxade. Det är ett under att jag kan skriva nu, för mina armar smärtar oerhört mycket.
Men det känns gött. Jag har nämligen blivit utsatt för nån sorts komplott. Mellanbarnet, Akan-Kakan OCH Kominken har gått ihop i ett lag som tänker spöa mig på FunBeat. Tre mot en! Inte ett dugg rättvist, ju. Och de reggar promenader (ok, Mellanbarnet är ju nyförlöst och kommer undan med sånt) och till-jobbet-cykling. Jag måste fasen börja regga varenda transportcykelminut nu om jag ska ha nån chans mot detta ondskefulla konglomerat. Så då är ju 80 minuter Pump bra. Och nästa vecka åker jag till Norge, då ska jag åka skidor i flera timmar varje dag. Det ni! Ha!
Attans så segt det var att gå upp i morse. Men ändå: solen lyser och på cykeln har jag nu slicks och smord kedja i stället för dubbdäck och rost. Bästa maken fixade i går! Nu ska jag bara försöka jobba och vara duktig hela dagen.
Dagens outfit blev inte så spännande, jag har varit ute och lekt med barnen hela dagen. Det blev improviserad grillpicknick med bästa grannarna. Korv och krabbelurer. Sen gick vi in och pysslade. Intensiv men skön dag. Jag bjuder en vårbild och inser att jag inte kommit på nåt bra tema till nästa vecka (sorry Libby, jag har inte haft ork att styra upp stafett), så om jag inte får in nåt bra temaförslag under kvällen så får nästa vecka bli temalös. Sorry.
Solglasögon på. Fyndat på loppis. Druckit kaffe utomhus.
Nu: kött och potatisgratäng, film och smågodis.
Godmorgon fredag. I dag har vi soft-morgon här hemma. Jag ska till naprapaten om nån timme, så jag och S&S tar en extra lång morgon. Ingen idé att stressa i väg. Dessutom är ju sötnosarna fortfarande hostiga (håll tummarna för läkartiden i eftermiddag) och jag känner mig rätt förkyld. Bläk liksom. Men solen lyser i alla fall och snart ska jag hoppa i dagens våriga outfit.
Trevlig fredag på er!
Den förkylda maken är hemma med de hostiga och snoriga barnen. Förhoppningsvis får de en läkartid i dag, för barnens hosta är inte att leka med. Varje gång de blir förkylda får de en fruktansvärd hosta, det är lite jobbigt.
Nu börjar jag också känna mig förkyld. Det var väl inte oväntat, men ändå så surt. Men det är väl lika bra att passa på nu när jag ändå inte får springa.
Anses man vara en blogg-stalker när man får meddelandet:
"du kommenterar för snabbt, sakta ner" ?
Bara för att jag gillar att kommentera mycket hos mina favvobloggar? Och skriver hemskt fort?
